Magnusevangeliet

Vet inte vad som hände, men plötsligt är det som förut igen, allt känns bara hopplöst. Jag har väl iofs haft dom här tankarna och känslorna kvar, men dom har inte kommit åt mig på samma sätt, men det behövdes tydligen bara ett segt samtal på msn för att få mig över kanten. Det är oftast när jag ser fram emot att prata med henne så blir jag besviken eller så blir det bara jobbigt, försöker att inte ha förväntningar..

Har knappt lust med nånting. Har verkligen sett fram emot att hon ska komma hit, men nu vet jag inte. jag skulle vilja säga att det inte har med henne att göra, men allt har med henne att göra, men olusten har inte med henne att göra. det komemr bli kul om hon kommer hit, om jag känner olust får jag tvinga mig. Har ofta kännt olust, inför mycket, men ibland är det bara att tvinga sig..

"Nästa gång jag föds ska jag inte tveka"
/Emil Jensen