Han åker i till stan ibland och irrar runt där som ett fån...

Vi träffades idag, det kändes bra, och inte så nervöst innan heller, men när jag kom hem kände jag bara att det här inte funkar. Men så läste jag det här :

"Känns som att vi är riktiga vänner, kan prata så bra med dig. Synd att du är kär bara, det krånglar till det hela lite, men inte så mycket att det inte skulle fungera. Hade jättekul idag =)"

Det behövde jag verkligen läsa, känns som att det är verkligen värt att kämpa för, att vi ska kunna vara vänner. Är man bitter (som jag är ibland, eller ofta) så kan man ju säga att vara vänner är det bara det näst bästa. Men jag har henne mycket hellre som vän än inte inte alls...

Finns massor att skriva, men en veckas sömnbrist gör sig påmind...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0