Bladder
I Lördags var jag ute, med inställningen att ju mer man dricker desto roligare blir det, det stämde ju inte helt.
Den där tjejen jag skrev om innan som jag började bli intresserad av, var där, och hon satt hos oss ett tag, en kompis satt emellan oss, nångång lutade hon sig framåt är jag pratade med, men jag hälsade aldrig, när jag tänkte att jag borde göra det så började bandet att spela och ingen hörde nått annat. Försökte en gång till i slutet på kvällen, det blev ett hej, och hon sa hej och gick samtidigt, hon verkade ha bråttom. Jag blev ganska full, men inte mindre nervös inför att hälsa på henne, då kändes det bättre att vara nykter och nervös istället. På parkeringen sen så erbjöd jag en kompis som känner henne rätt bra 5000:- om han fixade ihop oss. Nu efteråt känns det som en ganska riskfylld placering av pengar.
Träningen går sådär, har inte varit där sen genomgången i Onsdags, Jag såg några jag kände igen, en kille som jobbar på skroten, och en som kommer härifrån, han ville jag inte riktigt se där, om man tittar på honom så är det lätt att tro att han bara har ett intresse, att träna.
Sen så påminner han om en tid som jag inte riktigt trivdes i, även om han knappt var en del av den.
Jag har tänkt del på det den senaste tiden. Högstadiet var ingen rolig tid för mig, och många bidrog mer eller mindre till det. Ibland händer det att man springer på nån, och jag reagerar oftast på samma sätt, att jag vill inte ha med dom att göra. Jag kanske är orättvis, för det känns som att ingen kanske riktigt trivdes på högstadiet, att folk förändras, men jag vill väl skydda mig själv, och jag varken kan eller vill låtsas att allt är bra nu, eller är det det? Är jag kanske bara för långsint?
What's A Gym
Men det känns bra att ta tag i det. Hade tänkt att komma igång innan nyår, innan alla nyårslöftestöntar kommer dit, så nu fick det bli lite senare istället. Jag har ju gått upp en del, typ 15 kg på ca 6 år, utan att riktigt veta hur, fast det gör väl ingen kanske. Det kan bero på att jag tog mina matpengar till bensin när jag gick i skolan. Jag jobbar ju mycket fysiskt så jag borde hålla vikten bättre än jag gör. En kompis äter nog sämre än jag och jobbar inte så fysiskt, men han är lika liten som han alltid har varit. Men det här ska nog bli bra. Eller så här: (Det går inte lägga in klipp nu, men sök på "Simpsons gym" så hittar ni det)
Jag upptäckte nyss att en tjej som jag har några vänner gemensamt med på fb och vars blogg jag brukar läsa är med i Big brother, kändes konstigt, men lite kul. Hon är uppväxt inte så långt härifrån och jag såg henne ute i sommras, tänkte hälsa men det blev inte så. Blir det nån nästa gång så kan det kännas lite svårare, att gå fram och hälsa på nån som är typ känd...
Hälften dör av fettma
Igår var jag och hälsade på en kompis. Han är min kompisars lillebror, men nu kan man nog kalla honom kompis med. Det var över ett år sen jag funderade på det första gången tror jag. Det blev en kväll med att sitta och dricka öl och kolla på Åsa-nisse, men det var trevligt och jag träffade några av hans klasskompisar med. Jag hade en liten baktanke/förhoppning när jag åkte dit, att jag kanske skulle träffa på en tjej. En tjej jag pratat med en gång på krogen, jag tror det var hon iaf, kommer inte ihåg så mycket. Ibland känns det rätt värdelöst att blir full och inte minnas så mycket efteråt, men ibland kan det vara kul.
Jag tänkte inte särskillt mycket på henne när jag hade träffat henne, tills jag såg henne på facebook och såg hur snygg hon var, tyvärr. Känner mig väldigt ytlig när jag tänker på det. Såg henne på krogen för några veckor sen, men jag gjorde nog inget större intryck när jag pratade med henne, för hon verkade inte känna igen mig alls.
Det skulle visst vara fest där ikväll och jag funderade på att höra om jag kunde komma, men jag lade ner det, känner ju bara några stycken, och hon var väl största anledningen till att jag ville åka. Jag tror inte att krogen är rätt ställe, inte för mig iaf. Fast dricker jag tillräckligt kan jag nog börja prata med vem som helst, och då är ju krogen rätt plats istället, och andra ställen kan bli väldigt fel..
Jag ska försöka att inte sumpa fler chanser iaf. Som den där tjejen jag skrev lite med för ca två år sen, som jag fick massor chanser att prata med men som jag aldrig tog. Pratade med henne en gång, men hade sett alla foton på henne på fb, precis som nu. Jag tror inte det hade blivit nått emellan oss, men det hade ju vara trevligt att lära känna henne, vänner kan man ju inte ha för många, säg det, ibland tycker jag inte om människor över huvudtaget.
När jag läser bloggar eller kollar på fb så känns det som att jag skulle kalla det för att jag är intresserad av människor, fast jag kallar det nog för nyfiken. Jag har kollat hennes foton på fb och hittat små russin som visar att vi har nått gemensamt, men jag har lätt att bygga upp förväntingar, iaf inte ta det helt förutsättningslöst, det gör det svårare att bara gå fram att prata, hade inga såna problem när jag slog mig ner brevid henne första gången iaf.
Sen går jag ju och väntar på att träffa nån som bara slår omkull hela min värld och vänder upp och ner på allt, så allt blir rätt igen...
Nu orkar jag inte skriva mer, men jag återkommer snart med en liveblogg om ost.
Lite kort om Foppa...
Ps. är inte särskillt intresserad av sport annars.