Bladder


I Lördags var jag ute, med inställningen att ju mer man dricker desto roligare blir det, det stämde ju inte helt.
Den där tjejen jag skrev om innan som jag började bli intresserad av, var där, och hon satt hos oss ett tag, en kompis satt emellan oss, nångång lutade hon sig framåt är jag pratade med, men jag hälsade aldrig, när jag tänkte att jag borde göra det så började bandet att spela och ingen hörde nått annat. Försökte en gång till i slutet på kvällen, det blev ett hej, och hon sa hej och gick samtidigt, hon verkade ha bråttom. Jag blev ganska full, men inte mindre nervös inför att hälsa på henne, då kändes det bättre att vara nykter och nervös istället. På parkeringen sen så erbjöd jag en kompis som känner henne rätt bra 5000:- om han fixade ihop oss. Nu efteråt känns det som en ganska riskfylld placering av pengar.

Träningen går sådär, har inte varit där sen genomgången i Onsdags, Jag såg några jag kände igen, en kille som jobbar på skroten, och en som kommer härifrån, han ville jag inte riktigt se där, om man tittar på honom så är det lätt att tro att han bara har ett intresse, att träna.
Sen så påminner han om en tid som jag inte riktigt trivdes i, även om han knappt var en del av den.

Jag har tänkt del på det den senaste tiden. Högstadiet var ingen rolig tid för mig, och många bidrog mer eller mindre till det. Ibland händer det att man springer på nån, och jag reagerar oftast på samma sätt, att jag vill inte ha med dom att göra. Jag kanske är orättvis, för det känns som att ingen kanske riktigt trivdes på högstadiet, att folk förändras, men jag vill väl skydda mig själv, och jag varken kan eller vill låtsas att allt är bra nu, eller är det det? Är jag kanske bara för långsint?

 


What's A Gym

Igår åkte jag bil nästan hela dagen, var runt och fixade och handlade. Sen gick jag in på ett gym, och bokade tid. Imorgon kväll. Då kändes det bra, nu känner jag mig nervös. Alla som går på gym är ju vältränade, dom tränar väl hemma innan dom börjar på gym, tror jag, har aldrig varit på ett gym förut.
Men det känns bra att ta tag i det. Hade tänkt att komma igång innan nyår, innan alla nyårslöftestöntar kommer dit, så nu fick det bli lite senare istället. Jag har ju gått upp en del, typ 15 kg på ca 6 år, utan att riktigt veta hur, fast det gör väl ingen kanske. Det kan bero på att jag tog mina matpengar till bensin när jag gick i skolan. Jag jobbar ju mycket fysiskt så jag borde hålla vikten bättre än jag gör. En kompis äter nog sämre än jag och jobbar inte så fysiskt, men han är lika liten som han alltid har varit. Men det här ska nog bli bra. Eller så här: (Det går inte lägga in klipp nu, men sök på "Simpsons gym" så hittar ni det)

Jag upptäckte nyss att en tjej som jag har några vänner gemensamt med på fb och vars blogg jag brukar läsa är med i Big brother, kändes konstigt, men lite kul. Hon är uppväxt inte så långt härifrån och jag såg henne ute i sommras, tänkte hälsa men det blev inte så. Blir det nån nästa gång så kan det kännas lite svårare, att gå fram och hälsa på nån som är typ känd...

Hälften dör av fettma

 I csi så kom teknikerna till en olycksplats och drog ut överlevande från en explosion. Det sågs inga brandmän till i fabriken på hade exploderat, däremot utan för. Jag tror inte att kavaj räcker som skyddskläder när det brinner..

Igår var jag och hälsade på en kompis. Han är min kompisars lillebror, men nu kan man nog kalla honom kompis med. Det var över ett år sen jag funderade på det första gången tror jag. Det blev en kväll med att sitta och dricka öl och kolla på Åsa-nisse, men det var trevligt och jag träffade några av hans klasskompisar med. Jag hade en liten baktanke/förhoppning när jag åkte dit, att jag kanske skulle träffa på en tjej. En tjej jag pratat med en gång på krogen, jag tror det var hon iaf, kommer inte ihåg så mycket. Ibland känns det rätt värdelöst att blir full och inte minnas så mycket efteråt, men ibland kan det vara kul.
Jag tänkte inte särskillt mycket på henne när jag hade träffat henne, tills jag såg henne på facebook och såg hur snygg hon var, tyvärr. Känner mig väldigt ytlig när jag tänker på det. Såg henne på krogen för några veckor sen, men jag gjorde nog inget större intryck när jag pratade med henne, för hon verkade inte känna igen mig alls.

Det skulle visst vara fest där ikväll och jag funderade på att höra om jag kunde komma, men jag lade ner det, känner ju bara några stycken, och hon var väl största anledningen till att jag ville åka. Jag tror inte att krogen är rätt ställe, inte för mig iaf. Fast dricker jag tillräckligt kan jag nog börja prata med vem som helst, och då är ju krogen rätt plats istället, och andra ställen kan bli väldigt fel..

Jag ska försöka att inte sumpa fler chanser iaf. Som den där tjejen jag skrev lite med för ca två år sen, som jag fick massor chanser att prata med men som jag aldrig tog. Pratade med henne en gång, men hade sett alla foton på henne på fb, precis som nu. Jag tror inte det hade blivit nått emellan oss, men det hade ju vara trevligt att lära känna henne, vänner kan man ju inte ha för många, säg det, ibland tycker jag inte om människor över huvudtaget.

När jag läser bloggar eller kollar på fb så känns det som att jag skulle kalla det för att jag är intresserad av människor, fast jag kallar det nog för nyfiken. Jag har kollat hennes foton på fb och hittat små russin som visar att vi har nått gemensamt, men jag har lätt att bygga upp förväntingar, iaf inte ta det helt förutsättningslöst, det gör det svårare att bara gå fram att prata, hade inga såna problem när jag slog mig ner brevid henne första gången iaf.

Sen går jag ju och väntar på att träffa nån som bara slår omkull hela min värld och vänder upp och ner på allt, så allt blir rätt igen...

Nu orkar jag inte skriva mer, men jag återkommer snart med en liveblogg om ost.

Stoppa pressen!

Jag har mycket att skriva, det finns tydligen dom som vill läsa det, men jag har väldigt ont om tid och ork, och diciplin. Ikväll låg jag och halvsov i soffan i några timmar, nu skulle jag ha sovit för en timme sen, men var tvungen att betala försäkringen på bilen.

Jag kommer ihåg för några år sen, en sommarkväll, jag satt hemma och såg en film, på dvd. Det var längesen jag såg en film egentligen, som jag valt och satt i och tagit mig tid att se. Jag har kommit på varför det var så länge sen, jag hade inte internet hemma då, lånade mina föräldras dator till sånt. Nu står datorn nästan alltid i vänteläge, den väntar på att ta min tid ifrån mig, och jag låter den göra det. Även om jag bara ska lyssna på musik så finns är internet fullt av saker som är roligare än det jag egentligen borde göra.

Den här veckan har jag mest bara väntat på att tiden ska gå att det ska bli kväll så jag får gå hem, så att en ännu en dag har passerat så det blir närmare till helgen. Ska väl ut på Lördag, även om inget är bestämt, var ett tag sen nu.

Just nu lysnar jag massor på  David and the citizens -Now she sleeps in a box in the good soil of Denmark. Gör det ni också!



I dont know you anymore.


Här om dagen så ramlade jag in på en tjejs fb sida. Hon hade precis börjat jobba på ett ställe i närheten, och så gick hon på samma skola som mig på gymnasiet, men jag hade ingen aning om vem hon var, så jag tog fram skolkatalogen. Jag kände igen henne, på fotot, men har nog aldrig sett henne i verkligheten.
På sidan mitt emot satt E och såg söt ut. jag tänkte, och har nog tänkt så förut, att det var hon jag blev kär i, tjejen som satt där på fotot, inte hon som dök upp förra hösten på en kräftskiva med min kompis. Det är över ett år sen jag sa upp kontakten med henne. Visst tänker jag på henne ibland, och på fb så dyker henne bild upp ibland och det har hänt att jag saknat henne ibland, men jag känner fortfarande att jag gjorde rätt. Även fast hon sa en massa fina saker så var det bara ord, inget hon visade nångång.

Ps. Tack för din kommentar Emil, det värmde.

Tankar i text

Egentligen borde jag sovit för längesen, men jag gick och tänkte massor förut när jag jobbade, tänkte att jag kunde få ner något av det här.

Min lilla crush på Nour går vidare, har avverkat både youtubeklipp och sommarprat. Jag har också funderat på dom frågor som hon tar upp och brinner för. Te.x jämställdhet. Jag har lite svårt att se vad jag kan göra rent konkret, men det kan vara bra att ha med sig i tanken. Jag lyssnar nästan bara på musik av och med män, på min blandatlista på spotify (som inte är så stor iofs) så har jag en låt av och med bara tjejer: Little Marbles. Humor är samma sak, tycker att det inte finns särskillt många roliga kvinnor. Där funderar jag på om det helt enkelt är smak, eller om det är att jag ser män som norm i vad som är humor. Jag ska konsumera och analysera lite får jag se.

Jag gillar verkligen stand up. Jag gillar grejen med att en person kan stå på en scen med bara en microfon och underhålla flera hundra människor i nästan två timmar.

Musikhjälpen har fått mig att ändra uppfattning om skåne. Jag har tre favorit syndabockar: Stockholmare, danskar och skåningar, dom två sista är mest för dom är rasister, så dom får man skylla på. Stockholmarna är väl mer ett sätt att sparka uppåt, men jag gillar Stockholm. Jag var ju där en sväng i somras och träffade Lars Winnerbäck.
Det är en väldigt vacker stad, men tyvärr så hann jag inte se så mycket av den.

När det gäller skåne så finns det ju massor jag gillar. Nour, Timbuktu, Johan Glans, Emil Jensen, Pang prego och riketssal, för att bara nämna några.

Nått bra slut på det här inlägget blev det ju inte, inte den här gången.

Men titta här! Ett inlägg!

Jag vet inte varför, men jag känner inte samma behov av att skriva av mig som jag har gjort, eller så har jag glömt bort hur bra det är. Nått jag glömt men återupptäckt är att bara slänga sig i soffan och se på tv när jag kommer in på kvällen, tyvärr blir det inte så mycket gjort då.
Jag bjöd hit L i helgen, men det gick väl antagligen inte, och jag har ju inte städat än, har iofs börjat en massa gånger.

Mina dagar nu går mest åt till att följa musikhjälpen, men det känns inte som det har gjort förut. Då kändes det väldigt speciellt att höra samma program och programledare dygnet runt, man kanske är mer van nu. Som alla andra som lyssnar och tittar på musikhjälpen så har jag ju blivit kär i Nour, jag blir automatiskt glad när jag ser och hör henne, precis som med Nanna Johansson...och Rebecka Vinterbran Elg, som är i glasburen just nu..

Som föregående år jag jag väl inte väldigt nöjd med musiken, men i år känns det inte som dom spelar lika mycket hits, som ändå alltid spelas. Men jag tycker att dom spelar samma låtar flera gånger, enligt låtlistan så spelade dom samma Håkan Hellström låt med 6 timmars mellan rum. Jag kanske är gnällig, men jag har svårt för musiken i P3 i vanliga fall, och nu när dom påstår att dom spelar önskelåtar men att det ska gå igenom samma filter som vanligt.

Jag går och tänker mycket på nyår. Är bjuden till Stockholm på fest, hos mina kompisars flickvänner. Det började med att en kompis åkte till Malung förra sommaren och träffade en tjej från Stockholm, som var trevlig, det kunde man(jag) inte tro. Vid midsommar så var två av hennes kompisar med, som också var trevliga. En kompis hamnade i säng med en av dom, och några månader senare var dom ihop. Den andra sov jag i samma rum som, inget mer egentligen, vi låg och pratade och lyssnade på Melissa Horn rätt så länge innan vi somnade. Dagen efter så drog vi ut madrasserna och lade oss i solen, det var nog första gången jag solade, alltså att lägga sig i solen och inte göra nått, brun kan jag bli när jag jobbar.

Jag vann en tävling där priset var att få gå på Lars Winnerbäcks genrep i Stockholm. Självklart så frågade jag L först, tyvärr så var hon upptagen just den dagen. Jag frågade en kompis på midsommar, och han skulle vara hos sin tjej i Stockholm så det passade ju, men vi skulle höras om det.

Lördagen innan åkte jag till Borlänge på Peace and Love. Det var kul, men jag gick och var lite sur, nån vecka innan hade Hultsfred fått lägga ner. Jag var där förra året, min första festival, och jag älskade det, även om jag inte var i högform. jag jämförde ju P&L med Hultsfred, och jag fattar inte riktigt grejen med en statsfestival, det är ju på campingen man träffar alla, tycker jag iaf. Nu var jag bara i Borlänge en kväll och sov i bilen på en parkering, pratade knappt med nån, kan bero på den låga promillen, är ju inget sociallt geni, även om det kan glimma till ibland.

Det var en härlig kväll. Grejen med festival är ju att man kan gå och kolla på ett band bara för att man känner för det, kollade på Jay-Z bara för att jag kunde. Jag satt och kollade på Elin Sigvardsson och hörde med min kompis om genrepet, men han tyckte att det blev försent. Då frågade jag om numret till hon jag träffade på midsommar, inget stor grej kan tyckas, men ibland blir jag så trött på att folk pratar att jag väljer att inte göra saker så det inte finns nått att prata om, nu är det ju inte så illa som det låter, och han jag frågade är inte en sån som pratar om allt. Tyvärr så skulle hon på familjemiddag just den kvällen, men hon blev glad över att jag frågade.

Nyår var det ja...

Fick en inbjudan via facebook om nyårsfesten, som alla andra på deras vännlistor. Jag är osäker på om jag är så välkommen. Det är sju jag känner där, fyra "hemmifrån" och tre är par. Risken finns ju att jag kommer att bli det femte hjulet där, och att stå ensam vid tolvslaget. Den stora anledningen till att jag vill dit är ju att få träffa henne igen, har ju bara träffat henne en gång.
Jag träffade ju henne dagen efter med, men det räknas knappt. Jag blev så jävla full, för att jag ville tömma spritflaskan innan jag gick in, den var nästan full när jag började. Jag såg henne en gång, och vinkade till henne, på nån meters avstånd..

Det får räcka för ikväll. Tänkte ge den som orkat läsa allt det här en belöning, men jag vet inte vad det skulle vara. Bjuda på ett skämt kanske? Fast jag kommer inte på nått. I Lördags berättade jag en (snuskig)vits för en kompis, men efteråt så har jag ingen aning om vad jag sa, han tyckte den var kul iaf..

Lite text bara


Jag har inte tagit mig tid att skriva nu på ett tag, och jag har massa att skriva, men nu står det lite still, trött är jag med.

Sitter och lyssnar på en humorpodd, en tjej vars blogg jag läser är med, vi har några gemensamma vänner (på fb), såg henne på krogen i somras, men jag var för nykter för att hälsa.

Ensamheten har börjat komma tillbaka, mycket är självförvållat. Har inte varit ute på en månad, eller hos mina kompisar. Jag har varit trött på kvällarna och det har inte hänt så mycket, har tänkt att en lugn helg är väl bara bra, men nu har det blivit så några helger i rad. Kompisen som jag pratar mest med har flickvän nu, så dom gör ju mycket ihop. Kompisen som jag känt längst pratar jag knappt med alls, har väl kommit ifrån varann lite, fast vi aldrig var nära. Det som var emellan oss och E förra året hjälpte väl inte till heller. Nu har en ny tjej, som antagligen gillar mig mer än vad han gör, och E har en ny kille och jag har inte hört eller sett nått av henne på över ett år nu, alla njöda..typ.

Ibland saknar jag faktiskt E, mest för att jag hade två som stod mig nära, eller som jag släppte in, nu är det en. En som alltid är tolv mil bort och har massor omkring sig, Är lite svårt att få en plats i hennes liv ibland, men hon är ändå den bästa vän man kan ha.

Nu har klockan blivit för mycket och den senate halvtimmen har jag mest spelat long before rock ´n roll, på själv och på spotify..


Saker jag vill göra...

På Fredag är det releasefest För Liv Strömquist´s och Nanna Johansson´s böcker, nått som jag verkligen skulle vilja åka på. Nu är det väl inte just för deras serier jag gillar dom utan det dom gjort i radio, och jag är nog lite småkär i Nanna, blir glad när jag ser henne, helst i rörlig bild då, och Josefin Johansson och Jonatan Unge uppträder, och The bernadottes:



Nu har jag 35 mil till Malmö, jag skulle få åka själv eftersom ingen jag känner är intresserad av sånt, utom min syster då kanske, men hon är på psyket och jag skulle nog inte orka umgås med henne så länge, och jag har inte tid heller. Om det inte vore för dialekten och SD så skulle jag vilja bo i Malmö. Ikväll te.x är det gratis standup med Josefin Johansson och Anders och Måns Anders. Jag bor lika långt bort från dom tre stora städerna och det märks att det är långt till allt. Men nån dag ska jag ta mig iväg, til Malmö comedy festival kanske..

Här är Nanna :) :



Byta kompisgäng...

Jag skulle vilja gå på förfest, i en lägenhet, i Karlstad typ. Dricka nya saker och träffa andra människor som har vanliga jobb, och lyssna på Wezzer och sjunga med i Island i the sun..hepp hepp..

Jag har fått för mig att vanliga mäniskor har det så... 

Om jag var Russell Brand...

så skulle jag döda Katy Perry, eller mig själv...


Många ord om olika saker..


Jag skriver inte så ofta längre, även fast det finns saker att skriva om ,eller att älta en gång till. Jag har haft så mycket att göra att jag har fått prioritera lite, har te.x haft min mammas mobil i över en månad för jag inte har fixat min(a) än. Men ibland är jag rätt trött med, jag har inte diskat på över en månad, använder samma saker varje dag. Men jag tycker att det är helt ok att ta ledigt ibland. I Söndags var jag med mina bakfulla kompisar, bara slappade och åt pizza, bästa söndagen på länge.

Det har varit lite struligt emellan L och hennes kille ett tag, fast hon pratar inte så gärna om det, men lite har hon sagt iaf. I början så snurrade en massa tankar om det skulle ta slut emellan dom, och om det kanske så småningom skulle bli vi, jag ville inte ens ha dom tankarna, dom trängde sig på och jag blev väldigt trött på mig själv, men jag kan inte heller säga att jag inte tyckte om dom. Nånstans så tycker jag faktiskt att vi borde få en ärlig chans till...
Det skulle ju kunna bli så att hon träffar nån ny, det skulle bli väldigt tufft för mig då, särskillt om det vore nån jag inte alls gillade. Jag vet inte om jag kan säga att jag gillar hennes kille, men jag har inget emot honom, ibland kanske, men annars tycker jag verkligen om att hon har honom, jag tycker om att han tar hand om henne och kan göra henne lycklig, men jag trivs inte riktigt i hans sällskap och har vi hamnat ensamma en stund har vi inget att prata om..

Jag har fortfarande känslor för henne, även om de inte är lika starka och är lättare att hantera, men jag skulle inte tveka en sekund om jag fick chansen. Jag har inte sagt nått om det till henne, det skulle inte göra nån gott, särskillt inte eftersom jag har riskerat att förlora henne pga av mina känslor.

Det viktigaste för mig är att hon har det bra, allt annat får komma sen.. 

Nu hörde jag en reklam på spotify om Basshunters nya singel som skulle "rocka dansgolven" i sommar, jag har inte hört den reklamen förut..lite sent kanske..

Men sommaren är slut nu,  det börjar kännas så. Den har varit rätt bra, även om vissa saker inte blivit som jag hoppats.

Det finns en låt som tar mig tillbaka till en kväll i Borlänge, även om jag knappt vet om jag hörde den då. Jag var på Peace and Love, första gången. Kvällen var snart slut, Jay-Z tyckte jag inte var så bra, även om det kändes mäktigt på nått sätt. Jag gick och lyssnade (Jag tror knappt att jag såg dom) på några deppiga Danskar: Mew, mest för att min favoritbloggare skrev en del om dom innan. Jag köpte mat i pastavagnen som stod på vägen dit, stod och käkade och lyssnade, sen satte jag mig på trottaren och drack cola och lyssnade. Det var svalt och skönt, musiken som jag aldrig hade hört förut var det perfekta soundtracket för kvällen, en liten sista bit av solen lyste röd emellan några höghus i en stad jag aldrig varit i förut. Jag kände mig fri, och samtidigt lugn, trots att generatorn hade slutat ladda och det fanns ingen ström alls i bilen, och jag visste att det första jag skulle göra nästa dag var att försöka hitta på nån lösning.

Brevid mig på trottoaren satt en kille som frågade vilka det var som spelade. Jag har aldrig hört nån säga Mew högt så jag sa det jag trodde var rätt, vilket var svårt eftersom det knappt hördes, så jag bokstaverade det också..

När jag lyssnat på Mew på spotify så har jag inte fastnat för nått riktigt, tills Johnossi Spelade den här i musikguiden i P3, jag tyckte att jag kände igen den, men det var först när jag kollade spellistan som jag upptäckte att det var Mew.


 




Slänger med en Ukulelecover också..




Hallå igen


Nu tar jag mig äntligen tid att skriva igen, eller, tretton minuter före middag. Tänkte häromdagen att jag skulle fråga Alex Schulman om han kunde gästblogga här, han har ju ingen eget blogg nu tänkte jag..

Jag har nästan bara jobbat konstant sen i Maj, har aldrig jobbat så här mycket innan, har även kört ett 22 timmars pass och ett 25 timmars, men på midsommarafton somnade jag i nån timme..märkligt.

Under den här tiden har jag fått märka av alkoholens negativa effekter, träffade en trevlig tjej på Midsommarafton, varit på Peace ´n Love, mött Kitty Jutbring som pratade i telefon, sprungit ifatt och hälsat på min favoritbloggare i Borlänge, vunnit två platser till Lars Winnerbäcks genrep, bjudit med tjejen från midsommar till genrepet, hon hade inte tid men tyckte att det var kul att jag frågade, och träffat Lars Winnerbäck.

Blir nog lite mer skrivet om dom händelserna senare.

Nu känns det mest som att den här sommaren som skulle bli så kul håller på att ta slut, det tänkte jag igår och ville verkligen iväg och hitta på nått, men jag visste inte vad och jag hade ingen bil heller, elelr jag fick låna pappa bil men jag tycker väldigt illa om den, så jag slipper helst. det slutade med att jag lade mig i soffan och kollade på Scrubs, och idag såg såg jag klart säsong 8.

När jag var i Borlänge så kände jag att jag hade lyckats att skärpa till mig lite. jag stod ocg kolalde på Elin Sigvardsson när jag smsade den där tjejen om genrepet. Det var ett stort steg för mig att fråga henne för jag har bara träffat henne en gång, och jag har lite "så gör man inte" tänkt. Och att springa fram och hälsa på nån vars blogg man läser och som läser min är inget jag bara gör, men när jag kom hem kändes det som att jag fastande i vardagens vana fåror igen...

Förlåt

Får alltid lite dåligt samvete när jag ser att folk är inne och läser, utan att jag har skrivit nått på länge. Har lite att skriva om, men jag orkar inte nu på kvällarna, är så sjukt mycket jobb. Igår gick jag och lade mig vid halv ett, och gick upp lite efter fem...

Sommar = Vara singel.

Lady Gaga fick en femma, så jag hade så jävla rätt..


På facebook finns en grupp som heter "Sommar = Vara singel" jag antar/hoppas att dom som tänker så inte är särskillt seriösa, eller så är det ett sätt för dom som är singlar att försöka må lite bättre, men det kan ju bara vara singlar som är med i den, dom andra som älskar nån skulle nog inte tänka så...hoppas jag verkligen..

Jag kommer inte att ha fel!


I slutet på förra året så ringde det en säljare och undrade om jag ville ha svenska dagbladet i ett halvår gratis, förutom utdelningsavgiften då. Jag tänkte att en tidning är väl bra att ha. Det har gått lite upp och ner med det. Oftast så har det varit trevlig läsning, men ibland är det en plåga att det kommer en tjock tidning om dagen, blir mycket till pappersinsamlingen, och ibland har jag fåt slänga tidningar jag inte läst under helgen för att komma ifatt helt enkelt.
Men den ger bra vuxen poäng, eller väger upp som jag förlorar på när jag dricker oboy när jag läser.

Det jag skulle komma till var att imorgon, eller egentligen dagens tidning men den kommer imorgon har Kristin Lundell recenserat Lady Gagas konsert i globen. Jag skulle kunna sätta 17 miljoner på hon kommer att ge en fyra eller femma. Men jag sätter iaf hundra spänn på det..finns inte en chans att hon skulle ge lägre betyg, inte för att det är värt det, men för att det är så..typ..orkar inte utveckla för att jag somnar när som helst nu..

Fenomen

Jag har varit trött hela dagen, men jag har inte gått och lagt mig för det...eller duschat..eller betalat räkningar..eller diskat..

På valborg pratade jag med en tjej från gymnasiet, men det blev ett hastigt avslut när vi skulle åka hem. När vi kom hem till min kompis där jag skulle sova så tyckte jag att det vore en bra idé att sms:a henne, men jag visste inte om hade kvar samma nummer,så jag kollade hennes nummer, skrev in det i ett sms och skickade till 118118, hon använde det numret.
Grejen var att jag var ganska full och väldigt trött, men jag lyckades komma ihåg numret så jag kunde skriva in det, det kan jag knappt nykter.

Jag har lite minnesluckor ifrån valborg, käns lite surt när man inte riktigt vet vilka man träffat eller pratat med... men men that´s life... :P

Choklad?

"Life is like a box of chocolates. You never know what you're gonna get."

Jag kan ha en liten föraning om vad man får i en chokladask...

Skärp dig.


Efter lite slöbloggläsande och snockande så har jag kommit fram till att den där tjejen jag skrivit med (men inte har hälsat på trots att jag har sett henne flera gånger ute) har en kille på gång, först kändes det inge bra, men inte så mycket pga att jag är intresserad av henne, men det är jag ju, men det känns inte så allvarligt när man inte känner nån, hon är jättesnygg, men det räcker ju inte för att bli kär. Lite undrar jag om jag hade haft en chans med henne i sommras, inte mycket tydde på det, men jag försökte ju heller inte, har nu några såna chanser som jag missat.

Jag har nog kommit fram till att det är mest avundsjuka som gör att det känns jobbigt när det går bra för andra ibland. Hon hade skrivit i sin och hennes kompis blogg att dom skulle mötas halvägs, det tar väl en timme för båda tror jag. Då börjar jag tänka på vem som skulle tänkas ha gjort det för mig..och det är ju ingen..men jag vill ju också ha nån som gör sånt bara för att få träffa mig. Den enda som gjort nått sånt är L, och det betyder massor, men en annan som man kunde bli ihop med vore ju trevligt också.

Försöker att skärpa till mig, inte tänka så mycket på när och hur jag skulle träffa nån. Jag har fått massor med nya kompisar det senaste året, och ett bättre självförtroende, som tyvärr inte är så stabilt.

Här om kvällen när jag skulle sova fick jag en ålderskris. Jag har tänkt att jag ska skaffa en Cheva van till nästa år med bäddsoffa bak, en party/camping bil. Nästa år fyller jag 26, och är alltså närmare 30 än 20. Känns inte alls bra, om man närmar sig 30 så ska man väl ha uppnått i livet, och dte har jag väl, kärriärmässigt iaf, men på det personliga planet känns det sämre. Jag känner att jag håller på att bygga upp mig själv efter år av högstadiemobbning och misslyckad uppfostran. Jag är ju uppfostrad, men inte en i "tro på dig själv anda", och det håller jag på att fixa på egen hand nu, men det känns som att allt kommer för sent, mitt liv är för sent att leva..

 


"Låt dom aldrig få se dig svag"

Lyssnar mycket på Thåström just nu, har inte gjort det innan så det är också en nyupptäckt. Här är favoritlåten iaf:


Tidigare inlägg
RSS 2.0