Magnusevangeliet

Hon frågade vad jag blir glad av. Jag svarade snabbt: "sprit". Det var väl hälften skämt, hälften allvar, för jag blir ju glad av sprit, men det finns nått som gör mig ännu gladare, eller nån, du som frågade. jag tänkte säga det, men det blev liksom aldrig av. Du kan verkligen göra mig glad. När du lagt på efter det tredje samtalet med din kille så tog det några sekunder innan du fick mig att le igen, och du sa så fina saker,

Jag kommer inte riktigt på om hon om gjort mig ledsen nångång, hon har ju sagt saker, men det är ju inte hennes "fel", förutom när hon sa att hon hade gett upp mig på det planet, på förhållande planet, så känns det  lite sorgligt, men jag förstår henne...

Jag försöker hoppas på framtiden. Den kommer av sig själv, man vet inte vad som kommer hända, det enda man behöver göra är att låta tiden gå, och det behöver jag, att låta tiden gå.  

"Vi är inte såna som i slutet får varann" 

Vi sågs igår, efter mycket tvivel. Jag tvivlar inte så mycket över att det ska kännas jobbigt att ses, mest hur det kommer kännas efteråt, och det känns som vanligt, typ. Berg och dalbana. Det första jag tänkte när jag såg henne var hur fin hon var, så vacker. Vi åkte och käkade, åkte runt lite och sen satt vi och pratade en lång stund. Jag är rätt värdelös på att prata, men med henne går det iaf.

Igår var allra första gången jag hörde henne säga "jag älskar dig". Tyvärr var det inte till mig utan til hennes kille som ringde en gång i timmen typ. Han är visst svartsjuk och så. Vet inte om det finns nån anleding till det. jag skulle ju iofs göra nästan vad som helst för att ta hans plats. Förstår knappt vad han är orolig för. Igår träffades vi för första gången sen December. Det är ju han som hon åkte hem till igår, hon åkte hem, till deras hem, och sover, med honom. Han har ju allt, har man henne har man allt.

Forsättning följer...

Den här vad med i ett arkiv X avsnitt för jättemånga år sen, den tog över en kille kropp typ. Vet inte om jag vill ha en sån :P.