Magnusevangeliet

Kom hem för en stund sen, känner mig nere, vet inte varför riktigt. Har gått igenom hur mycket jag ska vara ledig Juni och Juli. Egentligen blev det ganska bra, men det var några dagar jag inte kom ifrån, som jag verkligen hade velat vara ledig. Men va fan, jag är ledig över hela midsommar och hela Hultsfredsfestivalen, det är ju inte så dåligt egentligen. Förra året var jag inte ledig en enda dag..

När jag satte mig vid datorn och kollade mail och facebook och sånt så hade den-där-tjejen-jag.skrivit-med (måste komma på ett bättre namn) lagt upp en bild i bilddagboken, vilket alltid är trevligt. Det var bara en bild och nedanför stod det typ "det ultimata love/sex quizet", där hon hade svarat på frågot om kärlek och sex. Det började "bra", det var väl lite dött på den fronten för hennes del, sen svarade hon att hennes längsta förhållande hade varat i 2,5 år, och att hon dumpade mer än blev dumpad, och att hon hade haft sex med 2 personer i år. Inget konstigt egentligen, om man inte är som jag.
Jag ser bara en massa olikheter, ett avstånd som betyder att det inte ens är att tänka på att jag skulle kunna få nån som hon. jag har aldrig haft ett förhållande, därför vet jag inte om jag blir mer dumpad än dumpar, jag känner mig som en som blir dumpat och jag har absolut inte haft sex med 2 st i år, eller ens förra året, och när det gäller sex är självförtroendet i botten. Jag trodde först att vi var ganska lika, vi jobbade väldigt mycket och med samma saker och så, men nu vet jag inte..

Det värsta är att allt det här finns bara i mitt huvud, jag har ju aldrig ens pratat med människan, men jag vill ju gärna det, med jag har sumpat den chansen jag har fått, än så länge. Det känns för tidigt att säga att jag är intresserad, egenltigen. helst skulle jag bara vilja umgås lite förutsättningslöst med nya människor, men jag tänker ju för mycket så det går ju inte. Jag har redan tänkt på hur en framtid med henne skulle se ut..

Rent ytligt är vi ju också väldigt olika, hon är jättesnygg och populär, jag är deppig och enstöring, även fast det har blivit mycket bättre, men allt det är leder ju bara till begränsningar, att kategorisera. L är ju och väldigt snygg och populär, men hon ville ha mig iaf, så mina tankar stämmer ju inte, men dom ger sig inte endå.. 

Jag har tänkt lite på hur det har blivit emellan E och mig.

Jag hälsade på henne för lite över ett år sen, första gången på över två år. Efter det sa vi att vi skulle höras mer, det blev inte så. Vi pratade nångång ibland på msn, men inget mer. I vintras skulle jag till Stockholm en sväng, och hon bor på mitt emellan typ. Så vi sågs några timmar på Max, satt och pratade länge, det här var ett tag efter att det tagit slut emellan hon och hennes kille.
Efter det så smsade vi rätt mycket, särskillt hon, vilket var annorlunda. Vi pratade nångång om att hon hade bilder på sig själv som jag inte fick se, jag tjatade lite, mest på skämt, att jag ville se dom. En kväll när vi pratade och hennes bilder kom upp så skickade hon en bild. Den var på henne i underkläder, det är ingen som gjort nått sånt förut. Även innan det så hade jag känt mig attrahaerad av henne, och jag hade ju varit kär i henne förut, så det kändes lätt att gå tillbaka till gamla mönster, så blev det inte, som tur var.

För ett tag sen så fick jag se på facebook att hon hade ett förhållande med en kille, och vi har nästan ingen kontakt idag. Jag blev väl lite "sur" över det först, men det gick över efter ett tag, men hon hör inte av sig längre. Vi hade mest kontakt emellan hennes förhållanden. Vet inte alls hur hon tänker och känner, men det känns konstigt när jag tänker på det..

För typ en vecka sen så var hon inne på msn, jag tänkte att jag skulle ta tag i det lite, och skrev till henne, men det var hennes mamma som var vid datorn, då kändes det inte kul längre, orkar inte hålla på och "jaga" henne, hon kan skriva om hon vill prata..


Ett band jag återupptäckt, ska köpa alla deras skivor sen nångång...

Jag läste i L:s blogg i morse. Det stod att hon hade haft den värsta natten i hennes liv. När jag läste lite till förstod jag att hon antagligen varit på sjukhus, hon hatar att vara där, tyvärr, för hon borde vara mer där.

Det blev värre när jag läste det här : "Jag tänker inte leva ett långt liv där jag inte kan göra saker jag vill och älskar. Då lever jag hellre kort men innehållsrikt liv"

Det låter väl som en fin tanke kanske, att vilja leva fritt, tyvärr är det nog inte så. Hennes kropp har tagit mycket stryk genom åren. När hon var är i helgen så fick jag inte kittla henne, för hon hade haft hjärtsvikt. Jag är så jävla rädd att hennes kropp inte ska orka, att det är försent.
Att hon inte vill leva ett liv där hon inte kan leva som hon vill handlar nog om det...

Hon röker ju med och det gör inte saken bättre. Jag har nog klagat på hennes rökning sen dag tre, typ, inte för hälsan egentligen utan för att det smakade illa när jag kysste henne.
Nu funderar jag på om jag skulle bli hårdare med det där, kanske ska kasta henns cigg så långt jag orkar nästa gång vi ses. Jag har ofta funderat på vad jag kan göra, men allt leder till att jag skulle svika henne, kanske inte det med ciggen, men allt annat. Te.x att sms:a hennes kille när vi setts och skriva att hon inte alls ätit nått, fast än hon kommer påstå det för honom, men om jag skulle göra det så skulle vi kanske inte vara vänner längre, och då har jag förlorat min närmaste vän, och hon sin, för ingenting..

Även om jag och hennes kille skulle släpa hennes till sjukan så skulle hon säkert lura sig därifrån igen och allt skulle bli som vanligt, förutom det brustna förtroendet för mig...

Det känns så hemskt, som att sjukldomen tagit över henne, den styr henne. Ibland det jag inte om det är hon eller den som talar..


"Du ska alltid finnas kvar
Så länge jag får vara me´
Ska du också vara de´
Det är så det ska va´"

Det blir inte mycket skrivit nu för tiden. Det finns lite jag kan skriva om ibland, men jag känner inte samma behov längre. När det började vända uppåt igen tänkte jag att jag kanske skulle lägga ner det här med blogg, men det kommer jag nog inte göra, inte ens om jag slutar skirva helt. Allt jag skrivit kommer aldrig kunna skrivas igen på samma sätt, varje ord är unikt, så jag kommer iaf ha kvar den, som ett "dokument" från en annan tid.

L var här i Fredag, och sov över. Ett tydligt tecken på att hon varit här är att det är städat hos mig, och att det luktade rökt i köket :P, nu luktar det gammal pizza istället. Jag panikstädade innan hon kom, för det var lite oplanerat att hon skulle komma just den kvällen. Vi har inte pratat så mycket på sista tiden, och jag var orolig i nästan en vecka för att hon kanske inte levde längre. och jag vågade inte ringa för då kanske jag skulle få det bekräftat, känns konstigt såhär i efterhand, och det var bara små saker som gjorde att jag fick för mig nått sånt.

Jag är på god väg att komma över henne, det känns bra. Jag kan vara glad på riktigt för hennes skull när nått bra har hänt dom te.x, det finns visa saker som kan kännas lite jobbiga nångång ibland, men inte alls som förut. Det som känns mest är att jag väldigt attraherad av henne, jag känner ju att jag vill vara nära henne, och hon är verkligen jättevacker, men det löser sig nog det med.

Hon sa när vi låg och pratade innan vi skulle sova att jag kunde bli känd, för att jag var tillräckligt ovanlig, jag frågade aldrig på vilket sätt jag var ovanlig, med det var väldigt fint sagt tycker jag.

I Onsdags var jag ute, igen. ,det har blivit en hel del fester på sista tiden, vilket är en annan orsak till att allt känns bättre.
Jag hälsade på en kille jag kände igen, och jag visste nästan säkert vem det var, och jag hade rätt. Det var tjejen-jag-skriver-lite-med´s bror. Jag var full men jag sa inget ovanligt dumt, men en sak jag ångrade var när jag frågade om hon var hans syster och han sa ja, så sa jag "hon är snygg", och han sa "det är många som tycker". Jag ångrade mig massor dagen efter (och över att jag drack sprit på vägen hem :P). Jag kunde sagt härligt, trevligt eller nått annat fint. Nu sa jag snygg, som alla andra tycker. Nu efteråt så kanske det inte var så fel, för det är det enda jag egentligen vet om henne, vi har ju aldrig träffats, men jag vet hur hon ser ut, och hon ser väldigt bra ut. Hon lade ut bilder för ett tag sen som man nästan blev kär av att bara titta på dom, men jag aktar mig för att bli det. Tanken är ju att träffa nån förutsättningslöst, även om det inte riktigt är så, för jag gillar henne ju redan, även fast vi aldrig setts, och att jag tänker för mycket är en orsak till att jag nog går händelserna i förväg ibland. Det är lite jobbigt bara att det kanske dröjer innan vi träffas. Det skulle ju vara helt möjligt att skirva till henne och fråga om hon vill hitta på nått nångång, men risken är för stor känner jag. Det finns en liten chans att det går bra, och en stor att jag gör bort mig.

Jag har suttit ikväll och kollat på The 90´s med Henrik Shyffert. Jag hade en biljett till det förra hösten, men det blev aldrig av. Den var helt fantastisk, det är väl att jag kan säga. Jag blev berörd på nått sätt, det händer ibland att jag blir, på ett speciellt sätt alltså, efter en film eller konsert, att man känner sig lite starkare, lite bättre.

Det gjorde jag, kan man säga. Jag satt och tänkte att jag faktiskt är nån, inte den snyggaste, tuffaste eller starkaste, men iaf nån. Det är mig en snyggaste och populäraste tjejen kommer fram till och kramar när jag kommer till festen, nu var det bara ett och ett ytligt exempel, men sånt händer inte nån som inte är nått..

I slutet på the 90´s visade massor med foton från Henriks 90-tal i snabb följd till hey princess med popsicle, på ett av korten såg man Winnerbäck, lite oväntat.

Det fick mig att fundera, jag borde ha en massa kul framför mig. Jag ser ofta tillbaka på gymnasietiden som en storhetstid, men jag är ju egentligen bara 23 år, jag behöver väl inte bli helt vuxen på 10 år ?

I Fredags när jag och L var på Max så hörde jag musik spelas lite svagt i deras högtalare, jag hörde efter en stund att dom spelade Tiger Lou med The war between us. Den låten har nog aldrig P3 spelat. Jag kom på idag att Max borde starta en radiostation..

Jag mailade Rasmus Kellerman (tiger lou) ikväll och frågade om det blir några livespelningar i sommar. Jag tyckte att jag ville veta det :P.

Just nu snurrar Arakiskivan i vinylspelaren och Tiger Lou på youtube. Jag har tänkt lite på det här med min musiksmak, och den där tjejen jag skriver lite med, och många andra med för den delen, som gillaratt bugga, mycket. Jag har träffat många såna den senaste månaden. Jag gillar att lyssna på Araki på vinyl. Araki är ett sidoprojekt av Rasums Kellerman, har bara skivan på vinyl, men hittade på cd idag. Jag trivas med att få musiknörda ibland.

På facebook hittade jag en tjej som jag känner men träffar väldigt sällan- Vi hånglade en gång på en utekväll, men jag  är kanske bara tragisk genom att komma ihåg det, vet inte om hon kommer ihåg det. Jag har väl funderat ibland på om det skulle kunna bli nått emellan oss, svaret blev alltid nej, och sen vi blev vänner på facebook har jag blivit mer och mer övertygad. Hon är tokig i melodifestivalen. Jag kommer ihåg sist vi träffades ute, det var kanske i Februari (vilket år minns jag inte). Jag kommer inte ihåg vem som sa vad, men det gick ut på iaf att vi inte skulle ses på minst sex veckor, för att melodifestivalen skulle dra igång.

Nu kanske det är lite fel att avvisa nån pga musiksmak, men vi är olika på många andra sätt också..