Magnusevangeliet

Det blir inte mycket skrivit nu för tiden. Det finns lite jag kan skriva om ibland, men jag känner inte samma behov längre. När det började vända uppåt igen tänkte jag att jag kanske skulle lägga ner det här med blogg, men det kommer jag nog inte göra, inte ens om jag slutar skirva helt. Allt jag skrivit kommer aldrig kunna skrivas igen på samma sätt, varje ord är unikt, så jag kommer iaf ha kvar den, som ett "dokument" från en annan tid.

L var här i Fredag, och sov över. Ett tydligt tecken på att hon varit här är att det är städat hos mig, och att det luktade rökt i köket :P, nu luktar det gammal pizza istället. Jag panikstädade innan hon kom, för det var lite oplanerat att hon skulle komma just den kvällen. Vi har inte pratat så mycket på sista tiden, och jag var orolig i nästan en vecka för att hon kanske inte levde längre. och jag vågade inte ringa för då kanske jag skulle få det bekräftat, känns konstigt såhär i efterhand, och det var bara små saker som gjorde att jag fick för mig nått sånt.

Jag är på god väg att komma över henne, det känns bra. Jag kan vara glad på riktigt för hennes skull när nått bra har hänt dom te.x, det finns visa saker som kan kännas lite jobbiga nångång ibland, men inte alls som förut. Det som känns mest är att jag väldigt attraherad av henne, jag känner ju att jag vill vara nära henne, och hon är verkligen jättevacker, men det löser sig nog det med.

Hon sa när vi låg och pratade innan vi skulle sova att jag kunde bli känd, för att jag var tillräckligt ovanlig, jag frågade aldrig på vilket sätt jag var ovanlig, med det var väldigt fint sagt tycker jag.

I Onsdags var jag ute, igen. ,det har blivit en hel del fester på sista tiden, vilket är en annan orsak till att allt känns bättre.
Jag hälsade på en kille jag kände igen, och jag visste nästan säkert vem det var, och jag hade rätt. Det var tjejen-jag-skriver-lite-med´s bror. Jag var full men jag sa inget ovanligt dumt, men en sak jag ångrade var när jag frågade om hon var hans syster och han sa ja, så sa jag "hon är snygg", och han sa "det är många som tycker". Jag ångrade mig massor dagen efter (och över att jag drack sprit på vägen hem :P). Jag kunde sagt härligt, trevligt eller nått annat fint. Nu sa jag snygg, som alla andra tycker. Nu efteråt så kanske det inte var så fel, för det är det enda jag egentligen vet om henne, vi har ju aldrig träffats, men jag vet hur hon ser ut, och hon ser väldigt bra ut. Hon lade ut bilder för ett tag sen som man nästan blev kär av att bara titta på dom, men jag aktar mig för att bli det. Tanken är ju att träffa nån förutsättningslöst, även om det inte riktigt är så, för jag gillar henne ju redan, även fast vi aldrig setts, och att jag tänker för mycket är en orsak till att jag nog går händelserna i förväg ibland. Det är lite jobbigt bara att det kanske dröjer innan vi träffas. Det skulle ju vara helt möjligt att skirva till henne och fråga om hon vill hitta på nått nångång, men risken är för stor känner jag. Det finns en liten chans att det går bra, och en stor att jag gör bort mig.

Jag har suttit ikväll och kollat på The 90´s med Henrik Shyffert. Jag hade en biljett till det förra hösten, men det blev aldrig av. Den var helt fantastisk, det är väl att jag kan säga. Jag blev berörd på nått sätt, det händer ibland att jag blir, på ett speciellt sätt alltså, efter en film eller konsert, att man känner sig lite starkare, lite bättre.

Det gjorde jag, kan man säga. Jag satt och tänkte att jag faktiskt är nån, inte den snyggaste, tuffaste eller starkaste, men iaf nån. Det är mig en snyggaste och populäraste tjejen kommer fram till och kramar när jag kommer till festen, nu var det bara ett och ett ytligt exempel, men sånt händer inte nån som inte är nått..

I slutet på the 90´s visade massor med foton från Henriks 90-tal i snabb följd till hey princess med popsicle, på ett av korten såg man Winnerbäck, lite oväntat.

Det fick mig att fundera, jag borde ha en massa kul framför mig. Jag ser ofta tillbaka på gymnasietiden som en storhetstid, men jag är ju egentligen bara 23 år, jag behöver väl inte bli helt vuxen på 10 år ?