En slags årskrönika skriven under tidspress och därför inte så bra..

För ett år sen skrev jag om min nyårskväll, om hur jag dansade med H till hallelujah med Jeff Buckley. Då skrev jag om hur bra det var, fast det var det inte. Jag tänkte att jag skulle skriva om det i en del 2, men det blev aldrig nån. Det var ju bra tills det var dags att gå hem. Jag skulle sova hos H, men jag skulle gå dit själv. Så jag tänkte att fågelvägen skulle gå snabbt.
Så jag gick uppför en skidbacke och sen ner igenom skogen och hamnade helt fel. När jag väl kom fram så var det släkt och tyst. Dom har ett hus och en stuga och jag hade ingen aning vart jag skulle sova, när jag tog i handtaget till huset så började hundarna att skälla, och ingen svarade i telefon. Så jag gick tillbaka där festen hade varit och hoppades att jag kunde sova där, men det var helt tomt, så jag fick åka hem, jag kände mig inte särskillt full, mest trött. Fick skit för det av L sen, men jag ville inte vara kvar där då. H:s syster hade ett tillfälligt nummer, jag fick ett sms från henne, och en kompis till H hörde också av sig efteråt. H har inte sagt nånting om det, eller frågat nånting.
Hon är svår att inte tycka om, men jag litar inte på henne överhuvudtaget.

Sen dess har det blivit helt annorlunda. Från dans och kyss på nyår från att knappt hälsa, inga vad-kul-att-se-dig kramar.

Det här året har varit sämre, med det mesta. 2009 var nått visst. Det kändes äntligen bra emellan mig och L. Mina känslor för henne hade väl avtagit lite, men mest så lärde jag mig att hantera hela situationen. Jag köpte en bil (det gör jag iofs varje år nästan) som jag verkligen gillade, H gillade den med, och med den åkte jag iväg och lärde känna massa nya människor. Jag var på countryfestival och kunde för första gången stanna hela helgen, vi hade husvagn och våra nyfunna vänner bodde brevid och vi var ett eget litet gäng där. Jag var på Hultsfred för första och sista gången och kände att det här med festival var nått för mig, även om, jag inte tog tillvara på tiden där fullt ut.

Det är året har varit lite av en besvikelse. När vi varit på samma fester och festivaler har det inte varit lika bra som förra gången. I December förra året så var vi på julfest, vi åkte i två bilar, och L var med allt var kul. I år åkte jag själv. Och min fina bil körde jag på ett rådjur med, den är inte skrot men jag har inte haft varken tid eller råd att fixa den. 

Igår så jobbade jag sent, sen gick jag hem åt kladdkaka och somnade. Och idag på fb så kan man läsa hur kul alla andra hade det. Festen i Stockholm hade nog kunnat bli kul så här i efterhand, med lite bättre planering så. Den största anledningen till att åka dit var tjejen jag träffade vid midsommar, idag står det att hon har ett öppet förhållande.

Egentligen borde jag välkommna 2011, när jag tänker efter så har varannat år varit bra, men med förhoppningar lägger man grunden till besvikelsen. Ok kanske inte jämt, men ibland är det så.

Jag skriver ju inte lika ofta och jag har blivit lite knackig på det känns det som, nu skriver jag på jobbdatorn som jag inte alls har samma flyt på. Ber om ursäkt för det iaf. 

Kommentarer
Postat av: emil

hej! jag känner inte dig, men vill mest säga att du inte behöver be om ursäkt för någonting. det finns många inlägg bakåt att läsa, och dom berör. verkligen.



du skriver fint. enkelt. ärligt. du borde läsa johan kling.



vet inte vad jag har att säga mer. men jag gillar verkligen din blogg.

2011-01-04 @ 15:29:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0