Magnusevangeliet

Vet inte vad jag känner ikväll, orkar inte med att känna eller tänka nått egentligen. Hon frågade igår om jag skulle kunna lämna henne för att det blev för jobbigt, jag sa att jag inte kunde det. Jag har tänkt tanken, flera gånger, men jag kan inte tänka mig ett liv utan henne. Vore det nån annan så hade vi nog inte haft kontakt fortfarande.

Som den förra tjejen jag var riktigt kär i. Jag tror verkilgen att vi skulle kunna vara bra och nära vänner, men det blir nog inte av. jag sa att hon kunde ju skicka sms efter som hon skulle precis när vi hördes av på msn, jag har inte hört nått än, och jag orkar inte hålla på att försöka att hålla nån kontakt med henne när hon inte försöker göra likadant. Men det vore skönt att ha nån utomstående att prata med, nu har jag bara en jag kan prata om allt med, och det är om henne jag behöver prata just nu.

Hon säger att det känns verkligen som att vi hör ihop, att det är meningen att det ska vara vi, så känner väl jag också, men på ett annat plan. Jag känner också att hon hör ihop med nån annan, dom har to,m bevis på det. Dom har varsin ring, som visar att dom hör ihop och älskar varann. Vi har inget sånt, bara fina ord vi säger till varann ibland.

Känner mig inte som nån vidare bra vän när jag känner såhär heller, och då känns det ännu jobbigare.

Orkar inte tänka på mer att skriva ner, vet knappt vad jag ska skriva heller. En sak jag tänker på vill jag ta med henne direkt, och inte låta henne läsa här först, om hon fortfarande läser.

 
"These thougths burn a hole in my heart
These thoughts will keep me feeling"