"Heavenly memories cut like a knife"

"I remember every sound, every single heartbreaking sound"



Vi sågs i Ondags. Det kändes nog så bra som det kunde kännas, även om jag blev lite nere när jag tänkte på vilken omöjlig situation jag är i, men då fanns ju hon där, hon fanns för mig. Dagen efter var jag själv igen, och väldigt nere, började gråta när jag skulle borsta tänderna. Jag vet inte när jag kände sån längtan och saknad sist, särskillt så kort tid efter vi har träffats. Jag känner ju nästan alltid längtan och saknad efter henne. När jag är hemma så längtar jag efter att få träffa henne, när vi träffad så längtar jag efter att kyssa henne, eller att bara få vara henne nära.
Tänkte på igår om det skulle bli lättare att inte ses alls, istället för att sakna och längta. Jag kom väl inte fram till nått egentligen, och det är inget alternativ, för ett halvår sen kanske, men inte nu. Hon betyder allt för mig.

Jag jobbade rätt mycket i Fredags så jag hoppade över att äta middag, och eftersom jag saknade henne så tänkte jag om vi kunde ses i stan, men hon skulle på fest. Hon ringde senare på kvällen och var ganska full. Det var härligt att höra henne, och hur glad hon var. Jag uppskattar verkligen att hon ringer, trots att hon är full med sina kompisar, ett slags bevis på att hon tänker på mig, även fast jag borde veta att hon gör det, jag har så lätt för att tvivla ibland.  

Vi har inget bestämt, men vi ska nog träffas på nyår. Antagligen ska jag till henne, jag vet inte om det händer nått här, och hon var ju här på midsommar, men jag blivit väldigt nevös.
Jag vet inte om hennes kille ska med, förra året var hon själv. Om han ska med så tänker jag mig att dom kommer att stå att kyssas vid tolvslaget och jag kommer stå ensam och må dåligt, men jag vill nästan inte säga det till henne för då kanske hon tycker det känns jobbigt om det skulle bli så.
Sen såg jag bilder på hennes kompisar, det var inget speciellt med dom bilderna, men nu vet jag ju vilka jag kanske kommer att träffa. Såg speciellt en av hennes kompisar, som heter samma som jag. Dom var ihop för jättelänge sen. En gång när vi var på max var han där, jag var osocial och ställde mig och läste en tidning. Hon berättade ett tag senare att han tyckte inte att jag var hennes typ, han var visst svartsjuk. Jag kommer också ihåg en sak hon skrev i sin lunarblogg när vi precis hade träffats:"Jag hoppas att inte är intresserad av mig som han varit förut, jag vill ju inte ha DEN Magnus". Jag var den Magnus hon ville ha.

Jag är som sagt väldigt nervös inför nyår. Antingen kan det bli hur bra som helst, eller så kan det bli skitjobbigt.

Jag älskar henne så otroligt mycket.

"lately it seems
everything that we touch
gradually turns to the softest of dust"



 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0