The call


Har just haft det längsta telefonsamtal jag någonsin haft. Vi pratade i tre och en halv timme, men det kändes inte så länge. Vi har pratat om det mesta, både roliga och jobbiga saker, och jätte jobbiga saker.

Det kändes konstigt också. Vi pratade om allt vi varit med om, allt som hänt och hur vi ändå hittat tilbaka till varann, och att det känns som att det ska vara vi ( även om vi just nu är på olika plan), men faktum är ju att hon kommer åka hem med honom till deras hem.

Men mest känns det bra. Vi hör ihop, vi är starka tillsammans..

This one´s for you.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0