Nya liv...

Nu har hon fått sitt föl, är så glad för hennes skull. Jag satt för ett tag sen och läste i hennes blogg från förra året, hur jobbigt hon hade det när hennes häst hade förlorat fölet och så. Jag kunde inte fatta att jag inte gjorde nått, att jag inte tröstade henne då. Men när hon ringde idag så lär hon så glad, och jag vart ju glad av att höra hur glad hon var, hon fötjänar verkligen att vara glad.
 
När hon frågade hur det var med mig så gav jag ett rätt otydligt svar, men den kom jag fram till att överlag var det bra. Jag har ju haft lite jobbiga tankar, men jag försöker att hålla dom borta, försöker vara en bra vän. När jag skulle somna för nån dag den så låg jag tänkte på den krångliga situation vi är i, men efter ett tag så tänkte jag mest på hur härligt det är att älska henne, hur rätt det kan kännas, även om verkligheten tyvärr inte tillåter mig att få uttrycka dom känslorna..



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0