Magnusevangeliet

Jag blir så trött på mig själv.

Jag var ute igår en sväng, det var ingen annan här omkring som hade lust så jag och en kompis som bor fem mil bort åkte. Det var dans, men jag är ju mest ute för att träffa folk, eller bara det egentligen. Jag såg på facebook på kvällen att tjejen jag skrivit med också skulle dit.

När vi varit där ett tag och pratat med lite folk så såg jag henne, ärligt talat så hade jag väl kollat efter henne sen vi kom, men det verkade som blondier var i majoritet där.

Jag skulle gått fram och hälsat, men det blev aldrig ett bra tillfälle, och jag hade ingen aning om vad jag skulle säga. Det var högljutt så hon hade kanske inte hört vad jag sa eller jag henne, och hon stod oftast och pratade med andra, känns inte så lätt att bara gå fram då, det här var trejde gången jag sumpade det.

Det var skillnad när jag hälsade på hennes bror första gången, då var jag ju full, och gick bara fram och sa "jag känner igen dig", och "din syrra är snygg", det sista ångrar jag lite, det gjorde jag direkt när han sa" det är många som tycker".