Magnusevangeliet

När jag kom in så skulle jag ta ett pass på min dyra träningsmaskin tänkte jag, och sedan duscha och se över lite räkningar och sedan ringa L, men uppenbarligen så sitter jag ju här nu. Att jag skulle träna beror mest på att L hade hört på tv att dom flesta träningsmaskiner slutar som klädhängare, och honm tyckte det var jättekul för det stämde på mig. Så nu ska jag filma när jag tränar, som bevis.

Blev lite nere ikväll, så det är mest därför jag inte orkar göra nått. Har en massa skuldkänslor och ångest, och känner mig rätt misslyckad och ensam. Det handlar om det som varit emellan mig och L, och det som aldrig blev. Hade jag haft henne så hade jag inte varit ensam, och när det gäller sex och nära relationer så känner jag jag mig helt misslyckad, nått som inte hade varit så om vi var ihop, och ångsesten över hur jag gjorde då, hur jag tänkte och kände, när jag bara hade behövt säga "jag älskar dig" för att hon skulle bli min.

Jag har inte pratat med L om det här, vågar inte. Vill inte riskera att förstöra nått. jag hade bjudit hit henne i helgen att följa med ut på krogen, men hon orkade inte. Ville inte säga nått om det här innan, för då kanske hon inte hade velat komma hit. Nu vill jag inte riktigt "lägga över" det här på henne, hon har det rätt bra nu, men jag tror inte att hon vill att jag inte säger nått. Ska ringa henne sen, får se vad vi pratar om då.

Jag var ute i Lördags iaf, vilket var väldigt skönt. Jag har inte varit ute sen jag gick hem från krogen, två mil. Mina kompisar hemma skulle inte med, men en annan kompis hämtade upp mig. Jag träffade många som jag pratade mycket med, men runt tolv blev jag väldigt trött helt plötsligt, och sen blev det mest bara att vänta på att få åka hem. Men det kändes verkligen som ett steg tillbaka, till det som kändes bra förut.