Hurra!


Imorgon fyller jag år, eller idag eftersom klockan är över tolv. Jag hade tänkt länge att jag ville spendera den här kvällen med L, har sovmorgon i morgon. Vi pratade lite om det i Ondsags om det, men hon visste inte hur hon mådde då. Idag skickade jag ett sms och frågade om hon hade tänkt nått om kvällen, men fick inget svar. Ringde henne runt 6 ikväll, men då var hon påväg till stallet och inte hade tid att prata.

Jag låg i soffan och såg på tv, och kände mig väldigt ensam, har varit lite nere sen igår kväll med. L ringde och pratade lite, hon var ute och åkte bil, och att vi skulle höras sen.

Efter en stund så knackade det på dörren, och L kliver in, finns inte ord för hur glad jag blev.
Tankarna kom när vi pratat innan att det kunde vara nått sånt, men det kändes för otroligt, men bara tanken fick mig att le stort, sen hörde jag en bil, och tankarna blev intensivare, jag hörde nån på trappan och nån knackade på....

Hon är verkligen den som är viktigast för mig. Jag älskar verkligen henne, som vän. Fast jag känner nog lite mer, men inte alls som förut, men om jag fick en chans till att bli hennes, och hon blev min, så skulle jag nog ta den utan att tveka, vad det kallas får väl andra avgöra. Vi är vänner i första hand, och jag tänker göra vad som krävs för att inte förstöra det..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0