Att försöka är första steget mot att misslyckas.

 
Ikväll hängde jag med två kompisar som skulle ut, det var lite tillställningar i stan, eller ja, byn, men systemet finns där iaf. Jag hade hoppats att få träffa på henne där, som jag helst av allt vill träffa, men egentligen var det inte så troligt, med tanke på att killen som hon var kär i dog för mindre än två veckor sen.
 
Jag läser hennes blogg, sist skrev hon om att hon skulle börja jobba igen, och jag vill veta hur det har gått, jag vill så gärna att det gick bra för henne. Gränsen emellan att snoka och bry sig blir väldigt fin när man knappt känner den man bryr sig om..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0