Magnusevangeliet

Kom hem nyss, satte mig vid datorn och kollade runt ett tag. Kom på att jag inte hade nån musik på, och det måste jag ju ha, eller tv:n, eller nått som låter. Jag har det aldrig tyst omkring mig, vet inte varför egentligen, gillar väl inte när det blir för tyst. Har alltid musik på när jag ska sova. En gång när det var strömavbrott så tog jag min gamla cd-freestyle (heter det ens så) och en gammal datahögtalare, så jag slapp somna i tysthet.

Annars är det väl bra, har jobbat mycket, och tänk, för mycket, på henne, som knappt vet vem jag är. Nojar som fan över allting. Känslorna har sprungit iväg och jag hinner inte ifatt. Har to.m fått mig själv må rätt dåligt emellanåt, bra jobbat, när det mesta äntligen känns rätt bra.

Förra helgen var L här och hälsade på. Det var längesen sist och det känns ju lite som att vi inte är lika nära längre, men det känns inte jobbigt, vi har kommit ifrån varann förut men det har alltid löst sig. Hon kom iaf med en otroligt glädjande besked, ett stort steg i hennes liv och en stor sten som försvann ur mitt. Kändes lite som en film. Vi satt¨på en restaurang, som var en pizzeria när hon berättade för mig.

"Du har inte en aning, att jag tänker på dig precis just nu"

Passade låt tycker jag, speciellt eftersom den var citerad i hennes blogg.