Magnusevangeliet

 

Det går upp och ner. Motgångar har jag vänt till nån slags jävlaranamma, men sen har motgångarna blivit fler.

 

Jag vet inte riktigt hur det är med mig, eller vad jag gjort den senaste tiden. Jag har varit hemma, trött på krogen att samma folk hela tiden, men att sitta hemma två helger i rad är inte så kul, men det är mest en känsla av olust som gör att jag inte gör nått. Jag tror inte att jag har träffat några vänner på minst två veckor.

 

Skulle sova nu, men jag gick in på hennes fb sida, hon har en ny profilbild där hon är vackrare än någonsin, och jag är inne på hennes sida alldeles för ofta. Ikväll stod det att hon var i ett förhållande. Det känns skit, men också inte så farligt.Vi känner ju inte varann, sen vi träffades på valborg så har jag sett henne en gång, men jag vil ju så gärna träffa henne, lära känna henne. Det känns ju som jag känner henne redan. Jag är nog jättekonstig som håller på såhär, men hon är verkligen nått speciellt, och längtan efter att få träffa henne har gått överstyr.

Men visst, skulle vi träffas så skulle kanske spänningen inte vara lika stor om hon har pojkvän, även om in första tanke i sånt här alltid är att lämna allt och aldrig se tillbaka så är hon någon jag vill ha i mitt liv.

Tänkte senast ikväll att det har dragit ut på tiden,, minst sagt. Första gången jag fick veta att hon fanns vara 2010, det är väldigt längesen, jag är så jävla dålig.