Kall kalkon.

 
Sen jag skrev sst så har jag inte läst hennes blogg en enda gång, eller varit inne på hennes facebook. Det kändes jobbigt och bidrog inte till nått på nått sätt. Jag vill ju fortfarande lära känna henne, men att läsa hennes blogg kommer knappast hjälpa.
 
Det känns som jag slutat med en del saker, som att jag inte går ut lika ofta t.ex, men jag ersätter inte det med nått. Istället för att gå ut så stannar jag hemma, det känns tråkigt även fast jag oftat får mer ångest av att gå ut än att sitta hemma själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0